|
Lekpark i slottskogen! |
Här får man inte sova!
Men man får drömma
I HAVE A DREAM!
|
Lekpark i slottskogen! |
Det var en lång och intressant process som ledde fram till slutresultatet. Först tänkte jag att jag ville förändra utseendet på masterna vid Masthuggstorget (det vill jag fortfarande men om jag gjorde det jag vill göra så skulle jag riskera att få kraftiga böter.) Tanken var att sätta färg på de tråkiga masterna. Nästa tankesteg handlade om budskap och boende. Tanken flög på mig i och med att vi har pratat och workshopat om boende, jag funderade över hur de hemlösa kanske ständigt stöter på detta problem att det finns en plats att sova eller vila på men det är inte tillåtet att göra det. Man begår heltenkelt en kriminell handling om man bejakar sina grundläggande behov på "fel" plats. Fruktansvärt orättvist och omänskligt behandlas många medborgare bara för att skyddsnätens maskor blivit så stora att allt fler faller igenom dem. Även om staten kan försöka att äga platser så finns det en plats de aldrig kan äga och det är rummet i hjärtat, själen och hjärnan. Därför kan de aldrig äga dina drömmar, din tankar eller dina visioner. Utifrån detta valde jag att skapa min förändring i det offentliga rummet. Att materialet inte skulle störa sin omgivning var också viktigt för mig. Därför skrotade jag min första idé med att skriva samma budskap på ett papper som jag laminerade och sedermera satte upp i hissar och på parkbänkar. Efter en god handledning och en massa funderingar beslutade jag mig för att skriva med stenar i sand. Att jag valt en lekpark har att göra med att barn är nyfikna människor och de drar med sig sina föräldrar som då kanske själva får en tankeställare när de skall förklara vad det står i sanden. Föräldrar kan förklara för både barn och sig själva varför någon skulle kunna tänka sig att sova där de just nu leker. Föräldrarna har även kanhända någon gammal dröm som de glömt att de vill uppfylla eller så upptäcker att de vill slänga sina gamla tankebojor och pröva sina vingar i något nytt och spännande. Det finns så många stenar på plats att det kan tänkas att någon har lust att fortsätta samtalet dvs skapa en ny text. Hur som helst kommer jag att vid olika tillfällen återvända för att återkoppla till mitt verk och dokumentera det.
Jättesnyggt och coolt! Hoppas att det kommer några tänkande tonåringar och jobbar vidare med drömmen. AH
SvaraRadera